Nu är det nog dags för mig att sova, men först ska jag lyssna på musik och läsa lite. Men vad jag läser är hemligt, ni kan ju gissa om ni vill. Ser fram emot imorgon, sista dagen i skolan. Inte för att jag skulle ha ansträngt mig. Men det räknas endå. S o A förresten, ni måste höra av er till mig imorgon! Ni vet att det är viktigt.

Hatar och lämna meddelanden såhär. Men vad ska man göra om ingen är inne? Jag vill ju endå inte ringa runt till folk såhär sent på kvällen. Själv skulle jag bli svårt förvånad om någon ringde nu. Nedu, efter klockan nio SMS-ar man. Det är en såndär oskriven regel som dom säger.

Bjuder nog på bild från min framtida hemstad med. ^^

Titt bara så mysigt!

Jag är faktiskt rädd för vad som kommer hända om lite mindre än ett år. Och även det som händer tidigare endå. Jag går ju endå sista året nu så det blir ju snart dags att fixa stundetprylar och så. Och sen blir det praktik i Göteborg. Men sen då? När jag står där och sjunger och alla applåderar kommer jag inte vara glad. Jag kommer vara helt otroligt ledsen. För jag vill inte vara vuxen än, vill fortsätta ett tag till.

Och sedan då? Flytta hemifrån, vilken hemsk sak igentligen. Tror verkligen folk på att jag skulle klara mig alldeles själv? Men det kommer jag ju kanske inte, kommer bli arbetslös och bostadslös. Jag tycker att man kanske skulle få välja själv när man vill bli vuxen och flytta hemifrån.

Ska skaffa falskleg. Född 96 ska det stå.

Ni skulle ha sett mig idag! I skolan alltså. Var färdig på en kvart och sprang ut till Frida och hjälpte henne. Elelr vad skulle jag annars ha gjort? Det tar ju inte ens i närheten 4 timmar att skära upp lite sallad. förstår inte ens varför vi har någon speciell på det. Men det är endå skönt att jag har det. Läraren tyckte jag var så duktig så jag får ha dessert på vårat kvällsöppet V. 42. Fast han borde inte lita på mig så mycket. Egentligen är jag ju ganska dålig.

Så jag avråder alla från dessert då jag är där, eller vart jag än är. Jag är helt enkelt hemskt. Inte ens städa kan jag. Dessutom har jag börjat tappa saker vad jag än gör så det blir nog inget serverande heller. Jädrans! Hela min livsplan förstörd. Får väl bli estet igen. ^^

Vad skulle ni säga om jag sa att jag var bisexuell? Jag kanske är det igentligen. Det finns en asmysig teori om det också. Det är ju endå en personlighet man blir kär i. Men tänk om denna personligheten satt i en person av samma kön som du? Då kanske det enda som stoppar dig är det att det just är en person av samma kön. Hela ditt sätt att tänka kanske förstör för att du ska bli ihop med just den där människan. Skulle det inte kunna vara så? Och hur vet man att man är helt bög eller straight endå?