Yes, så heter en låt med tdtf. Ett coolt band från typ skåne. Finns här. Sångaren är iallafall snäll, så var inte töntiga och tyck att det är sämst inte.

Aja, nu var det ju kanske inte det jag ville igentligen. Ville bara meddela lite om att jag är nervös. Tänk om jag inte har lärt mig allt dem ville till den här lektionen? Tänk om min lilla söta lärare undrar vad jag har gjort hela veckan? Dem här Japanska lektionerna är inte på låtsas inte. Det här är allvar, det här kostade pengar. Och då minsann ska man se till att man lär sig något också!

Men jag har ju lärt mig. 30 tecken kan jag numera. Hela 30! Kan ni förstå hur mycket en mänsklig hjärna kan lära sig? 3 språk, historia, naturkunskap, sämhälle och allt annat man har fått lära sig hela livet. Jag är helt blown off my feet. Helt mållös sitter jag ibland och tänker på. Fy, vad smart jag är tänker jag då. Ler lite förnöjt och tittar på människor på gatorna. Jag brukar även undra om dem kan lika många saker som jag. Nej, det kan dem nog inte.

Idag satt jag alldeles fredligt och lite halvt nervös på ungdomsmottagningen och berättade om alla dåliga vanor jag har. När jag var klar så gick jag med modiga steg emot hissen, tryckte på BV-knappen och ringde Sofia. Men hon var alldeles för upphetsad för att prata med mig. Jag visste att nu har minsann något stort hänt. Och titt, det hade det.

Sofia hade nämligen lika fredligt suttit på spårvagnen ner mot resecentrum när hon hade tittat ut igenom rutan. Och vem såg hon inte då? Jo, självaste Lars Winnerbäck i sen helhet med följe. Tänk vad mysigt! Men varför skulle larsan befinna sig mitt i centrala Norrköping? Jo, han tänkte bara ta en kopp te med Sofia och mig på CH. Men jag tyckte att han minsann borde ha ringt först. Kom ihåg det nästa gång, Mr. Winnerbäck!