Tänk er en vacker höstkväll. Vinden blåser lätt utanför ditt fönster, ljusen står tända på bordet. Och framför dig har du en påse fredagsmys. Du ska se den nya kriminaldeckaren som ska gå på tv just idag. Det här har du minsann sett fram emot hela veckan. Du tar och häller upp ett glas läsk, nu börjar introt, nu skruvar på korken. Det första Ordet sägs och du inser att denna vackra film som du verkligen har velat se, denna underbara kväll, är förstörd. Filmen du skulle ha sett är egentligen på tyska, men numera dubbad! Argt slänger du bort fjärrkontrollen och springer in i sovrummet och gråter.

Det är sådant dubbat gör med en film. Jag tämligen avskyr det, för att vara lite fin i kanten. Har ni sett my sweet 16 förresten? Ett astöntigt program om amerikanska ungdomar som har fördelsedagsfester. Och dom bjuder in några hundra nära vänner, har någon artist med o så. Skitkul säkert att spendera någon miljon eller två på att fylla år. Jag föredrar en fika hemma med lite folk. Varför ska folk överdriva hela tiden? Bara för att man kan så behöver man ju inte. Jag gör det inte, det vet jag iallafall. Tycker ni annat? Kul för er.

Glöm allt det där med den söta imagen, jag är astöntig egentligen. Tittar på Broder Daniel filmer och blir sentimental. Och Anders Göthberg, Henrik, Theo o gänget. Vad gör dem egentligen? Inte mycket gissar jag på. Men jag saknar dem redan. Nu ska jag fortsätta vara töntig och sova.