Det här med att ligga hemma ensam är inte lätt inte. Det är inte ens i närheten lika lätt som gamla damer säger i insändarspalterna. Det är svårt, vad ska man göra? Man ligger och tänker på himlar och stjärnor, rensar hjärnan med matlagningsprogram och pratshower. Man sitter vid datorna, ser på tomma ord och ser vad alla nadra kanske har för sig idag. Man räknar Socpengar och fångar ören, man letar billigast mat och billigast allt. Jag är glad över att jag iallafall bor hemma, då känner man sig inte jämt övergiven.

Att vara arbetslös kan inte vara sådär enkelt som alla andra tror, tristessen är stor! Inget Ullaredsmöte idag heller, men Ullared! Det blir mysigt.

Jag har nu sovit i 14 timmar, bara supersovit. För jag är en sådan som sparar sömnen till helgen, tar tid från dagar till ett superdrömmarathon. Det är fint, men en vild chansning. Den där superdrömmen kan lika gärna bli en drömlös natt, och då blir allt bara till bortslösad tid. Inatt var bortslösat, inte en dröm, inte en enda tanke kommer jag ihåg. Bara 14 timmars dröm, utan vatten och utan mat.

När jag tänker efter har jag inte ätit mycket den här helgen alls, det är inte bra. Men ibland kan man glömma bort att äta, det är tillåtet. Och när jag tänker efter ännu mer så är det inte ens helg längre, det är måndag. Blir ni arga nu? Jag har så himla lite att göra så att jag inte ens märker när helgen är över? Kan vara så, kan även vara så att jag har längtat till en form av ledighet så länge jag kan minnas, och nu ör den äntligen här.

Jag har saker att göra idag, faktiskt. Jag ska till Viberga och ta ut pengar, det är viktigt.