Man kanske undrar vad det är jag gör om dagarna? Det skulle iallafall jag fundera på om jag vore er, eller så tänker jag för myscket. Omöjligt kanske ni tänker. Men jag skulle kanske berätta det endå, bättre med för mycket än för lite, som dem säger! Eller inte.

Jag går nån såndär restaurang linje, i mitt tredje år faktiskt! Eller femte om man nu vill vara noga. Där spenderar jag hur som helst mina dagar med att laga mat och någon gång ibland servera den. Men det är servera jag vill, men det fick man inte. Då skulle det inte ha funnits någon kvar som lagade maten. Dem ljög och sa att det var för få som ville ha servering, men egentligen var det alldeles för många. Jag hatar skolor som ljuger. Men nu är det tydligen så, dem har dödat min framtid.

Jag lovade mig själv att blogga tre gånger om dagen, men jag misslyckades. Blev bara två och ibland bara ett. Jag ska göra ett nytt försök, hoppas ni gillar det! Gillar ni bilder förresten? Jag ska försöka med det, och kanske en video någon gång ibland.

Vad gör ni därute? Varför är det bara en enda person som har behagat att besöka detta underbara Nirvana idag? Men jag bryr mig inte, jag är stolt endå. Skitstolt över er! Bara så ni vet så har jag haft en jobbig dag endå, men den känns jobbigare än den egentligen var.

Frida och jag tog den där fikan, och vi pratade, tjuvlyssnade på en liten debatt mellan Greenpeace och tre killar. Killarna var ju inte dem brightaste i den här världen kanske. Jag tycker ju att man faktiskt kan bry sig lite om världen och kanske förstå att det inte bara handlar om dig och din plasmatv. Jag skulle glatt slänga alla mina pengar till radikala rörelser som faktiskt gör något, om jag nu hade ett överflöd. Ni skulle ha fått allt, jag lovar!

Nu sparar jag pengar till Ullared, för att köpa lite kläder, för hur skulle det se ut om jag var naken hela tiden? Hemsk lovar jag, och kallt för mig. Sen ska jag spara pengar för framtiden, för Göteborg. Jag tänkte att min blivande rumskamrat som jag hoppas ha till våren kanske ville ha lite pengar till hyra ifrån mig. Och mat måste jag ju ha. Och sen ska jag spara pengar till själva Göteborgflyttandet. Då är nog inte jag oc min kära rumskamrat inte rummisar längre. Men kanske kompisar? Men jag hatar att spara pengar. Bara så ni vet.

Gamla vänner, suddigt, bögigt men ack så vackert.