Jag kom på att ni alla kanske bara tror att jag skojjar om det här? Jag vet att jag skojjar ibland, säger osanna saker och så, men det här är inte en sådan gång. Nu är dte på riktigt, jag kan känna det. Jag hoppas och tror och ger nästan upp. Varför skulle jag ens hoppas? Det är en evighet emellan, timmar talar vi. Stora avstånd och lätta medel.

Är jag kryptiskt? Jag vet, kanske lite väl? Inte ens mina vänner förstår väl alla snirkelheter som jag skriver ner, eller säger. Ibland tittar dem på mig och jag ser hur deras ögon att dem tänker - "Hur kunde du komma att tänka på det där?" - Hur börjar man ens fundera på det? Vem mer tycker att kärlek blir kompilicerad när den är på riktigt? När båda vet om?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina fötter, önskar dom död i all evighet. På riktigt typ. Vill ta studenten, sluta skolan och kanske flytta. Finspång suger apa typ. Eller ja, ni fattar?...

Godmorgon och så. Ville bara säga något innan jag drunknar i snön eller får en istapp i huvudet... Älskar hur alla tittar uppåt nu när dom går på stan, hur alla glider omkring i stigarna på trottoarerna. Gör det svårt att skilja lokalbefolkningen fr...

Vem uppfann balen? Är det på riktigt? Menar, jag har inte lust med klänning för tusen kronor och hitta dejter o sånt. Och frisör? Sminkös? Ni får väl ge er. Det är ju endå inte Nobelmiddagen vi ska på?   Ska hitta en dejt, lovar. Parfymen Date su...

Mitt öga gör asont, så ni vet. Jag hoppas på att det bara är lite skräp eller så. Dom där bakterierna man kan få är jobbiga och förhindrar min skolgång brutalt. Jag menar, man måste ju se tavlan för att kunna hänga med och så.   Annars tycker vi ...

Dog idag, nästan. Fast inte av utmattning utan av värk. Eller ja, jag överdriver lite. Började strax efter jag fick en cappuchino av min älskade lärare. Asgod var den. Ville göra en till men vågade inte riktigt. Man kanske inte fick?   Fick ingen...